claes gabrielson

Fotot som konstföremål

In Utställningar on februari 17, 2013 at 17:20

Paolo Ventura

Hur ser en entreprenör på fotografiet? Jo som ett konstföremål.

Orden är Jan Bromans en av Fotografiskas grundare. Han sa det under sitt framträdande igår på Fotografiska i samband med FotoMarket. Det är en del av Stockholm Art Week, där några av Europas ledande fotogallerier inbjudna. Camera Work, från Berlin, Kahmann Gallery från Amsterdam, Forma Galleria från Italien m.fl.

Han vet vad man lyckats med, på Fotografiska. Han har skäl att vara stolt. Fotografiska når en osedvanligt stor och intresserad publik. Det finns all anledning att vara imponerad.

Om jag vore ansvarig för Moderna museet skulle jag ta mig både en och två funderare. Fotografiska har blivit en självklar mötesplats i Stockholm med klubbverksamhet, workshops, konferenser, fotografmöten, generösa öppettider, m.m. Moderna har blivit detroniserat som den viktigaste mötesplatsen för den heta del av samtidskonsten som fotografin utgör.

Varför förmår vi inte på ett övertygande vis att satsa på fotografi? Den frågan borde inleda varje möte på museet.

Varför lyckas Fotografiska? Jo, genom att inte göra som alla andra, säger Broman. Man sänker trösklarna. Vågar gå en annan väg. Alltifrån val av golvmaterial i gallerierna, till ljussättning och en avväpnande attityd – Det här är visserligen konst, men det är inte så fruktansvärt allvarligt.

Svagheterna i Fotografiskas framgångssaga gäller emellertid definitionen kring vad man är.

På en fråga från publiken till Jan Broman om Fotografiska kunde tänka sig att också ha en permanent utställning som visar det man köpt in och som skulle kunna utgöra grunden till det som vi vanligtvis associerar med ett museum, svarade Broman nästan demonstrativt avvisande. Det ligger inte i uppdraget, verkade han mena.

Det är väl också där jag ser en liten spricka i det fantastiska bygget. Om man inte nu när man har en historisk möjlighet, passar på att bygga upp organisera och förvalta en unik samling av samtida fotografi, missar man något väsentligt.

Dessutom skulle det kunna ligga i Fotografiskas ambitioner att satsa på ett mindre men regelbundet återkommande utrymme för de mest intressanta unga och oetablerade namnen.

Det fanns bilder från c:a 7. 500 kr upp  mot 5 miljoner kr, hos de representerade gallerierna, på FotoMarket.

Jag fastnade för en tillsynes oansenlig serie polaroider av den italienske fotografen Paolo Ventura, hos det Milanobaserade Forma Galleria. Samtliga föreställde höga smala byggnader och en tunn horisontlinje. Nästan alla fotografiska spår var borta efter att han målat med färg direkt på bilderna.

Jag såg omedelbart ett dunkelt, poetiskt samband mellan de ensamma byggnaderna hos en av Göteborgs koloristerna, Åke Göransson. Samma tomma gavlar. Byggnader som tillstånd och avstånd mellan människor.

Jag lyfter min imaginära hatt.

PS

Hittar följande beskrivning av Paolo Venturas arbetsprocess, om han använt samma i de här husbilderna vet jag inte.

– His Polaroids are pictures of his own drawings inspired by Rome. Ventura will then turn these sketches into actual models, and then photograph them again. Photography thus becomes a tool to give a three-dimensional structure to something that is both imaginary and hyper real. Luisa Grigoletto, Frieze Magazine

  1. Som vanligt så förstår jag inte varför MM skall konkurrera med ett fotogalleri som har ett kommersiellt uppdrag. Jag tycker MM sköter sitt uppdrag att visa modern och samtida konst.

    • Hej, Alf! För min del handlar det inte om kommersiell eller inte. När Fotografiska Museet låg på Skeppsholmen som en del av Moderna, fanns ett helt annat engagemang kring fotografin och den egna samlingen. Det är historia nu. Det jag efterlyser är att MM läser sin samtid lite bättre och förstår att fotografiet bara de senaste åren genomgått en mindre revolution. Fotografiet är överallt och tillhör alla. Det är en historiskt ny situation som Fotografiska förstått att utnyttja.
      Claes

      • Ärlig talat mm har visat en stor Tilmans utställning, bland samlingarna visas fotograf. Jag anser att mm överraskar mera än fotografisk. Dessutom fins det flera kanaler för fotografi. Än F och mm. I fall man läste samtiden på Market nu helgen så har inte fotografin så stor roll i samtids konsten. Vi får nog acceptera att lite av fotografin når upp till verks nivå vilket fotografiska har bevisat. Nej höj blicken och upptäck de kanaler för fotografi som fins på andra adresser ex på GK52 Ukrainsk fotografi i mars, Gungalery visade Saul Leiter föra året så blev jag överraskad. Nä jag tycker att mm tar tillräckligt ansvar.

      • Ok, låt oss vara överens om att de båda institutionerna har olika uppdrag. Jag anser att Moderna inte tar sitt uppdrag och ansvar på allvar, när det gäller den samtida fotografin.
        Man skulle kunna, borde göra, måste helt enkelt göra – fler mindre och snabba utställningar kring viktiga fotografer och tendenser inom fotografin. Det råder inte brist på kvalité.
        Som jag ser det har fotots roll förändrats bara de senaste 3-5 åren. Det finns så många hyperintressanta, både nordiska och internationella fotografer, som kunde visas på Moderna.
        Fotografiska vill t.ex. inte satsa på yngre mindre etablerade namn, vill Moderna det? Fotografiska vill inte bygga och visa sin samling inför publik. Vill Moderna det? Kommer Moderna att göra tematiska utställningar som på ett kraftfullt sätt visar var skåpet ska stå?
        Saknar verkligen stora tematiska utställningar parat med små intima rapporter från ett fotografiskt nu och dynamiken däremellan.
        När jag var ung fotograf, var Camera Obscura, Gauss och Fotografiska Museet på Skeppsholmen de givna adresserna. I dag ser scenen annorlunda ut och du har rätt i att det finns ett antal mindre Gallerier som visar bra fotografi. Har skrivit om flera i bloggen.
        Som en statlig förvaltningsmyndighet har Moderna ett ansvar att dammsuga samtiden på det absolut mest relevanta och kreativa inom varje skapande fält. Jag tycker man missar där.

      • Jo det finns olycka uppdrag och mms uppdrag är att visa nitiotals konst. Den unga konsten är för mig inte mogen att visas mm, den kräver en mognad. När det gäller instutioner för samtida konst så borde du rikta blickarna mot Magasin tre eller Bonniers konsthall där har jag inte heller sett så mycke samtida fotokonst. Den senaste utställning med samtida fotografi i maraboparken var trefotografer. Somsaktvar jag tycker att mm sköter sig, tio nya verk av Nina Korhonen, uppemot trettio fotografiska verk hänger bland samlingarna plus att Kerstin Bernhard har fått en visningskärm i Pontus Hulténs visningsmagasin. Under vintern har mm visat en av samtidens viktigaste fotograf Wolfgang Tillmans. Nej jag vill inte att mm skall visa var skåpet skal stå i förhållande till F det kommer bara leda till en förfalskning som inte har något.på mm att göra.

      • Hej igen!
        Jag delar inte din entusiasm angående Modernas ansvar och ambition kring fotografi.
        Att de unga inte är mogna att visas är direkt felaktigt. Läste du mitt inlägg den 4 sept. om Nathan Ward här på bloggen? Han var 18 när de flesta bilderna togs. Han är inte ensam. Listan på unga nordiska namn är mycket lätt att göra.
        Jag jämför inte Modernas arbete kring fotografi med Fotografiska, uppdragen är för olika. Jag jämför Moderna med sig självt, samlingarna och den egna traditionen.
        Modernas roll i den svenska fotohistorien.
        Det är här man missar enligt min uppfattning.
        Rollen som en skattefinansierad institution är annorlunda, möjligheterna likaså.
        Magasin 3, Bonniers konsthall m.fl. har alla valt olika strategier kring fotografi och är delvis en annan diskussion.
        Roligt med Kerstin Bernhard och Nina Korhonen.

        Jag föreslår att vi på annan plats fortsätter det här samtalet om Moderna. Varför inte i ett kreativt samtal med någon av de ansvariga på Skeppsholmen, en debatt eller liknande..

Lämna en kommentar