Att se och försöka förstå

Foto: Micke Berg | Utanför planen (Obs min titel)

Framsidan på Kameradoktorns bilaga med rubriken ”Fotobilaga” som medföljde den stora morgontidningen idag, skapar förväntningar. Med Micke Bergs mäktiga bild på fronten, två kilar uppflugna i en lampstolpe med varsin fackla eller bengal, blir man förväntansfull. Här kommer åtminstone ett eller två uppslag med Bergs bilder. Men det blir endast tre bilder i samma pytte-format som kamerorna som förevisas.

Men jag har alltid gillat Kameradoktorn. Har i princip köpt all min stillbildsutrustning där, genom åren. Nikon förstås, Epson, NEC och faktiskt också min otroliga Pentax 6×7. Synd att de inte hängt på filmtrenden, har därför tvingats till otrohet, både med Lindqvist Radio & TV och Scandinavian Photo.

Nyfikenheten, en 28:a eller en 35:a och hyfsade skor. Uppgiften är att skildra livet, skriva text. Orden är förstås den alltid närvarande Micke Bergs. Han försöker ringa in gatufotografin, ett begrepp i rörelse och som ständigt verkar vara i behov av omdefiniering.

Kameran ska vara tyst och han gillar inte smygbilder. Självklart har han sedan fyrtiofem år insett att den svartvita bilden innehåller alla färgerna och därmed gör färgbilden onödig.

Svartvitt är i hans ögon poesi. Exakt så. Det talas alltför lite om poesin inom fotografin. Jag tror att inte minst en och annan journalist och curator vars skräck för att hamna på tunn is eller att plötsligt befinna sig på okontrollerad minerad mark, kan vara en förklaring.

-Det finns inget annat val än att fortsätta vara därute, se, försöka förstå, göra bild och låta tiden verka, avslutar Micke Berg sin lilla text i Kameradoktorns reklambilaga. Det är bara att hålla med.

Alla har vi en relation till Kameradoktorn.

Bortglömda barnarbetare

Foto: Lewis Hine, August 1910 | Addie Card anaemic little spinner in North Pownal Cotton Mill, Vermont.

År 1910 tar Lewis Hine en bild av den 12-åriga Addie Card i ett bomullsspinneri i Pownal, Vermont.

95 år senare får Joe Manning, en förfrågan om att försöka finna eventuella släktingar till flickan på bilden.

Det är författaren Elisabeth Winthrop som ger honom uppdraget. Hon har skrivit romanen Counting on Grace, inspirerad av just den bilden. Själv har hon förgäves sökt efter ättlingar till bomulsspinnerskan. Hon vill veta hur det gick för Addie, som enligt Hines noteringar hette Laird i efternamn och som bara var 10 år gammal enligt arbetskamraterna, och inte tolv som hon själv hävdade.

Efter två veckor kunde Joe Manning lokalisera Addies sondotter och efter ytterligare ett par veckor stod han framför Addie´s grav.

Året efter upptäcker Manning att det finns över 5000 bilder på Library of Congress webbsida av fotografen Lewis Hine, som tog bilden av Addie.  – I can do for these children what I did for Addie, tänker Joe Manning och startar en slags mission, att hitta släktingar och anförvanter till de arbetande barnen på Hines fotografier.

Den första bilden han väljer är bilden på två flickor i samma prickmönstrade klänningar. Lewis Hine hade noterat att flickan till vänster heter Minnie Carpenter. Den andra flickans namn stod det inget om.

Så här skriver Hine om bilden: ”Oldest girl, Minnie Carpenter, House 53 Loray Mill, Gastonia, N.C. Spinner. Makes fifty cents a day for 10 hours. Works four sides. Younger girl works irregularly.”

Efter veckor av research hittar Manning, Minnie´s dödsattest. Hon hade dött ogift utan barn, 1973. Så småningom hittar han en systerson, Cramer Mc Daniel i just Gastonia.

Manning kontaktar honom och skickar bilden på de två flickorna i sina prickiga klänningar. Efter tre veckor ringer Manning upp systersonen och får svaret: – I was hoping you would call me sooner. I’ve got some incredible news for you. The other girl in the photo is my mother Mattie!

Joe Manning en 71 årig pensionerad socialarbetare vars arbete har rönt viss uppmärksamhet i USA. Radio, TV och exempelvis Time LightBox har intresserat sig för hans entusiasm.

Hittills har han lyckats göra research kring närmare 400 av personerna på Hines bilder.

PS

Lewis Hine är en av pionjärerna inom den sociala dokumentärfotografin och han trodde verkligen på fotografiet som ett objektivt bevismaterial.

Efter hans död 1940 omhändertogs Hines arkiv av the Photo League, i New York. 1951 överfördes hela hans samling av 7000 bilder, 4000 negativ och personliga dokument till George Eastman House in Rochester, N.Y.

Joe Mannings hemsida, Mornings on Maple Street.

Foto: Lewis Hine, 1908 | Oldest girl Minnie Carpenter House 53 Loray Mill, Gastonia, N.C. Spinner. Makes fifty cents a day of 10 our. Younger girl works irregulary.