Samma dag som jag i min dator läser det senaste numret av det Australiensiska online-magasinet, Beta – developments in photography, läser jag på DN-debatt om dagstidningarnas svåra situation.
Vi närmar oss slutet på den era då döda träd har varit bäraren av journalistisk bevakning och demokratisk dialog, skriver Mats Svegfors idag. Han har tidigare varit chefredaktör för SvD och vd för Sveriges Radio. Nu har han jämfört Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter tre år: 1992, 2002 och 2012, för att undersöka hur tidningarna har förändrats.
Den stora skillnaden är att det fästs mindre innehåll på det papper som rullar genom tryckeriernas pressar, menar han.
Han har förmodligen helt rätt. Om detta även gäller tryckta fotografiska tidningar och tidskrifter, får väl framtiden utvisa.
Helt klart är att kvalitén på fotografiska magasin på nätet hela tiden ökar. ”Blädderkänslan” likaså. Sitter man vid en bra skärm är det inget dåligt alternativ rent upplevelsemässigt.
Sen är naturligtvis känslan av att bläddra i egen takt, väga pappersbunten i händerna och vinkla en smula mot ljuset för att se detaljer i en bild, oslagbar. En nästan sönderläst tidskrift med bilder av en fotograf man tyckt mycket om under en lång tid, är svår att göra sig av med.
Jag har några få nummer av Schweiziska Camera som jag inte lyckats slänga. Tummade, ömt vårdade följer de snällt med i varje flytt genom åren.
Camera utkom mellan åren 1922-1981. Chefredaktör under 1966 till 1981 var amerikanen Alan Porter. Jag upptäckte tidskriften på Örebro Stadsbibliotek. Tack, anonyme förutseende bibliotikarie!
Att som ung nyförälskad i fotografi sitta där och läsa hela årgångar av Camera var liktydigt med att vara inskriven vid en akademi. Det utmärkta trycket, den för tiden sparsmakade layouten var ren lyx, i kombination med fotografisk bildning.
Om Unless you will, en annan online-tidskrift (som jag skrev om i oktober 2012) och Beta – developments in photography också har en liknande påverkan på unga läsare, kan jag inte veta. Bara önska.
Bilderna ur serien, The Cartographers illusion från nr. 1 av Beta är gjorda av Judith Crispin kompositör, poet och fotograf. Viviana Peretti har gjort en serie som hon kallar, Desperate Intentions. Deras bilder har det där som jag minns från vissa nummer av Camera. Ett löfte om fotografins magi.
Frågan är om det då spelar någon roll om bilderna är tryckta på papper eller inte.