claes gabrielson

Posts Tagged ‘william klein’

Display that magic

In Utställningar on augusti 8, 2013 at 10:28
ROBERT FRANK_1

Foto: Robert Frank | Mary with Large Daisy in her Hair, c:a 1953

Howard Greenberg är en av skaparna av den moderna marknaden för fotografi i USA idag.

Howard Greenberg Gallery var från början var mer känt som Photofind som startade 1981. Ett av de första gallerierna som visade photojournalism och street-photographyNu kommer ett urval ur hans egen personliga samling att visas i Musée de l’Elysée Lausanne i september.

It’s not an encyclopedic history of photography…it’s the magic of photography when the right picture printed the right way just grabs you, säger Howard Greenberg

Utställningen är koncentrerad kring den moderna fotografins utveckling, med verk av Steichen och Weston till de tjeckiska fotograferna František Drtikol och Josef Sudek. En avdelning är ägnad åt arkitektur och det urbana. Bilder från 30- till 1970-talet, med namn som Berenice Abbott, Diane Arbus, Bruce Davidson, Robert Frank, Lee Friedlander, William Klein, Saul Leiter, Helen Levitt, Weegee, och Garry Winogrand. Där finns också bilder från Farm Security Administration av Walker Evans och Dorothea Lange. Vill jag åka till Lausanne?

Elisabeth Avedon beskriver på sin blogg,  hur hon i ett samtal med Howard Greenberg blir bländad av dennes smittande entusiasm och genuina kärlek till fotografin.

Min samling är verkligen personlig. Visst där finns kända bilder, klassiska bilder, rent av ikoner. Men där finns också okända bilder som inte kan räknas som viktiga i traditionell mening. Men de är viktiga för mig, menar Greenberg.

It’s my life and just like in your life you’ll see certain pictures you can relate to, you want it because of your experience. So it’s that way with my collection.

Howard Greenberg började som fotograf och beskriver sig som en riktig mörkrums nörd som älskade att kopiera. När han såg äldre vackra kopior började han att samla.

It’s really about the magic of photography. That’s how I see it. In so many pictures that I fall in love with, that I bought for myself, display that magic. Säger han.

Kommer då utställningen i Lausanne att kunna ge rätt bild av en samlares samling? Greenberg tvekar lite, han har själv inte varit curator. Det arbetet har utförts av  Sam Stourdzé, Musée de l’Elysée och Agnès Sire från Fondation Henri Cartier Bresson. Greenberg säger att de känner fotohistorien på ett lite annat sätt än vad jag gör.

– I decided I had to let the curators curate the show. I think there’s around one hundred twenty or twenty-five photographs in Lausanne and about ninety in Paris. I have about four hundred photographs or so at home, so many of the more unexpected, the I-never-saw-that-before, or more personal kinds of photographs that I have, are not in the show.

Olika roller. En samlare och gallerist djupt förtrogen med de bilder han förvärvat. En curator, med en kanske en kyligare blick på bilderna i förhållande till fotohistoriska referenser, kopplingar till en akademisk diskurs, tid och samhälle. Jag vet inte. Skulle nog ibland föredra en ojämnare utställning, insamlad under lång tid av en förälskad blick.

Howard Greenberg säger att hela processen med utställningen har varit otroligt stimulerande och glädjefylld, – I feel like a young photographer having his first exhibition!

Jag tror på de där okända bilderna.

PS

HGG, Howard Greenberg Gallery flyttade år 2003 efter 17 år i Soho till The Fuller Building vid 41 East 57th Street.

Måste nog ta mig dit också. Hm, Lausanne, New York..

PS 2

Det första av Greenbergs citat ovan är det samma alf-magnus använder som motto till sin blogg, Befintligt ljus

I can’t explain my work

In Böcker, Film on januari 5, 2013 at 23:43
Foto: Saul Leiter | Near the Tanager, 1954

Foto: Saul Leiter | Near the Tanager, 1954

I belive there is such a thing as a search for beauty.

I över fyrtio år har hans arbete i princip varit okänt. Några av hans färgbilder visades på Museum of modern art i New York, 1953. Sen verkar bilderna fallit i någon sorts visuell glömska.

Nu har han återupptäckts inte minst genom boken Early Color, på Steidl förlag. Flera utställningar och böcker är på gång.

Själv blev jag direkt förälskad och köpte flera ex av boken Early color, när den kom 2006. En utmärkt present. Boken är slut på förlaget även den andra upplagan är slutsåld. Märkligt nog framgår det inte av den andra upplagan, att det var just en andra upplaga.

Det har kommit ytterligare en bok från Steidl, Saul Leiter nu även med delar av hans svartvita material. Dessutom är en till bok på gång från samma förlag, Saul Leiter, Early Black and White. Volume 1.

Leiters känslighet för färgernas klang gör att han står närmre intimiteten hos ex en europeisk målare som Bonnard än New York Street Photographer- kollegan William Klein, som är mer expressiv i sitt uttryck.

Leiter är lite mer cool. Spelar inte alla tonerna. Han väntar på en färg, går vidare till nästa. Lite kan han därför påminna om den samtida Miles Davis. En ton i taget.

Det finns andra fotografer som arbetade med färg ungefär samtidigt med Leiter exempelvis Martin E Newman, Inge Morath och Ernst Haas. Men det dominerande inom genren var den svartvita bilden.

Saul Leiter är född 1923 i Pittsburgh och brukar räknas till The New York School of Phothographers. I sina svartvita bilder kan han ibland påminna lite om en annan mycket fin och känslig fotograf, inte heller han så allmänt känd, Louis Faurer. Vän och kollega till Robert Frank.

Fadern var rabbi och det var tänkt att även Saul skulle bli det. Men när han kom till New York blev han intresserad av måleri och började att studera konst istället. Blev vän med Richard Poussettee-Dart en abstrakt expressionistisk målare som även experimenterade med fotografi. Genom honom och bilder han såg av Henri Cartier-Bresson, blev han inspirerad att börja fotografera. Vänskapen med fotografen W. Eugene Smith var också något som påverkade honom i sitt arbete.

Han var årsbarn med Diane Arbus och Richard Avedon, bodde i New York´s East Village där han rörde han sig i kretsarna kring Jackson Pollock och William de Kooning. Han arbetade under perioder som modefotograf på Harpers Bazaar och Esquire.

-One cannot say that I was successful but there was enough work to keep me busy, säger han.

Att jag väljer att skriva om Saul Leiter just nu är att jag snubblade över en trailer inför en kommande dokumentärfilm: In No Great Hurry , av Thomas Leach.

Jag blev nästan lika glad över den som när jag såg boken med hans bilder första gången. En dokumentär, så bra att den blev gjord! Saul Leiter verkar trots sina nittio år vara i god form och det visar sig att han har en underbar och varm humor.

Som svar till Twan Huys som ville intervjua honom i samband med en utställning med Leiters bilder på det Judiska museet i Amsterdam, sa han: I can’t explain my work. Go look at the pelicans in the New York Zoo. They’ll be of more use to you.

Filmen verkar i det närmaste klar och jag kommer att kasta mig över den så fort tillfälle ges.

Saul Leiters bilder är en lågmäld skildring av New York, snudd på en urban pastoral som någon kallat det. Men i så fall, i färger som för länge sedan lämnat staden.

PS.

Här kan man läsa lite mer om filmprojektet.