claes gabrielson

Posts Tagged ‘Unless you Will’

Bearbetad tid

In Magasin, Utställningar on mars 2, 2014 at 17:52
AF_2

Foto: Amy Friend | Ur serien Dare alla Luce, publicerad i Unless you will

På kort tid ser jag två arbeten som rör tid och minne. Två fotografer som på olika sätt bearbetat, manipulerat familjebilder.

Först Amy Friend från Ontario Kanada, med sin gäckande och suggestiva serie Dare alla Luce, i februariutgåvan av online magasinet Unless you willSen Magnus Westerborns sympatiska ”enroute Italia”, som visas på galleri Kontrast i Stockholm.

Amy Friend låter ljus passera genom bilderna, som om hon vill understryka att alla fotografier görs av ljus. Hon skriver att hon vill ge tillbaka fotografierna till ljuset, därav den italienska titeln på projektet Dare alla Luce,  som beskriver födelseögonblicket.

Hon utgår från vintage-fotografier både personliga och anonyma, som hon reproducerar och manipulerar. Hon säger att hon är fascinerad av skillnaden mellan det närvarande och det frånvarande. Den sköra kvalitén i fotografierna och i det lika sköra i våra liv tycks vara en av hennes drivkrafter.

Ljuset som hon återanvänder och som lyser genom de små hålen i hennes bilder är hennes kommentar till att bilderna en gång var glömda, förlorade. Nu är de i någon mening återfödda och har fått en ny mening.

Magnus Westerborn arbetar på ett helt annat sätt. Han har utgått från ett fotoalbum från en resa som hans föräldrar gjorde till Italien 1954.

Han har valt ut bilder av modern och fadern där de fotograferat varandra, ofta kring den Volkswagen de körde. Framtidstro, egen bil genom Europa knappt 10 år efter andra världskrigets slut. Magnus Westerborn beskriver känslan av resan som föräldrarna gjorde:

– Att vara på väg, samtal som pågår, nyfikenhet inför det som passerar förbi. Där varje stopp kan leda till ett möte som blir en upplevelse som lever kvar. Varje gräns som passeras öppnar för en ny kultur med nytt språk, ny valuta, nya uttryck. Att befinna sig i en Volkswagen på väg ut i det okända.

Bilderna är inskannade och bearbetade. Med hjälp av lager av oskärpa har Westerborn lyft fram delar och detaljer i bilderna och därigenom skapat nya uttryck i de gamla albumbilderna. Förskjutningar mellan tid och minnesbild, mellan faktisk fotografisk exakthet och sonens egna tolkningar kring resan.

Skärpa och oskärpa, en ny grammatik till en gammal berättelse. Han var inte med, men kan nu göra resan igen på ett delvis annat sätt. Med hjälp av reprofotograferade biljetter och broschyrer blir hans berättelse en ny resa som också i de bästa bilderna bjuder in oss i publiken som medresenärer.

Det är stundtals mycket vackert och bilderna innehåller ett starkt fotografiskt vemod som går rakt in i betraktaren och vi påminns om vår egna föräldrar och om resor vi själva gjort.

PS Utställningen ”enroute Italia”, visas på galleri Kontrast pågår till den 16/3.

enroute italia #1

Foto: Magnus Westerborn | Ur serien ”enroute Italia”

Tummade tidskrifter

In Magasin on februari 10, 2013 at 18:53
Foto: Judith Crispin |  Ur serien The Cartographers illusion- Beta nr.1

Foto: Judith Crispin | Ur serien The Cartographers illusion- Beta nr.1

Samma dag som jag i min dator läser det senaste numret av det Australiensiska online-magasinet, Beta – developments in photography, läser jag på DN-debatt om dagstidningarnas svåra situation.

Vi närmar oss slutet på den era då döda träd har varit bäraren av journalistisk bevakning och demokratisk dialog, skriver Mats Svegfors idag. Han har tidigare  varit chefredaktör för SvD och vd för Sveriges Radio. Nu har han jämfört Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter tre år: 1992, 2002 och 2012, för att undersöka hur tidningarna har förändrats.

Den stora skillnaden är att det fästs mindre innehåll på det papper som rullar genom tryckeriernas pressar, menar han.

Han har förmodligen helt rätt. Om detta även gäller tryckta fotografiska tidningar och tidskrifter, får väl framtiden utvisa.

Helt klart är att kvalitén på fotografiska magasin på nätet hela tiden ökar. ”Blädderkänslan” likaså. Sitter man vid en bra skärm är det inget dåligt alternativ rent upplevelsemässigt.

Sen är naturligtvis känslan av att bläddra i egen takt, väga pappersbunten i händerna och vinkla en smula mot ljuset för att se detaljer i en bild, oslagbar. En nästan sönderläst tidskrift med bilder av en fotograf man tyckt mycket om under en lång tid, är svår att göra sig av med.

Jag har några få nummer av Schweiziska Camera som jag inte lyckats slänga. Tummade, ömt vårdade följer de snällt med i varje flytt genom åren.

Camera utkom mellan åren 1922-1981. Chefredaktör under 1966 till 1981 var amerikanen Alan Porter. Jag upptäckte tidskriften på Örebro Stadsbibliotek. Tack, anonyme förutseende bibliotikarie!

Att som ung nyförälskad i fotografi sitta där och läsa hela årgångar av Camera var liktydigt med att vara inskriven vid en akademi. Det utmärkta trycket, den för tiden sparsmakade layouten var ren lyx, i kombination med fotografisk bildning.

Om Unless you will, en annan online-tidskrift (som jag skrev om i oktober 2012) och Beta – developments in photography också har en liknande påverkan på unga läsare, kan jag inte veta. Bara önska.

Bilderna ur serien, The Cartographers illusion från nr. 1 av Beta är gjorda av Judith Crispin kompositör, poet och fotograf. Viviana Peretti har gjort  en serie som hon kallar, Desperate Intentions. Deras bilder har det där som jag minns från vissa nummer av Camera. Ett löfte om fotografins magi.

Frågan är om det då spelar någon roll om bilderna är tryckta på papper eller inte.

Foto: Viviana Peretti | Ur serien     - Beta nr. 2

Foto: Viviana Peretti | Ur serien  Desperate Intentions – Beta nr. 2

The simplicity of light

In Fotoblogg on oktober 30, 2012 at 18:06

Foto: Igor Savchenko | Ur serien Faceless

I want to be seduced by the images and use my imagination to look at them in my own way. I am interested in the moment when the shutter is released, the simplicity of light.

Så skriver Heidi Romano, från Australien på sin blogg, Unless you Will.

Hennes blogg är stundtals mycket intressant. Inte riktigt i paritet, med Jörg M. Colbergs, Conscientious, naturligtvis. Hon har ett annat uppdrag, är mer lågmäld och samtidigt kanske mer personlig. Hon visar det som berör henne.

Colberg har gett sig själv ett större uppdrag. Han vill vara en superredaktör för allt viktigt inom den samtida fotografin och han gör det mycket bra.

Men idag handlar det om Unless you will. Heidi har varit tyst i nio månader men nu är hon tillbaka. Hon är också ansvarig för ett djärvt och ambitiöst Magazinemed samma namn i pdf-format.

Unless you will is an online journal that showcases a vision within photo-based art. The goal is to bring together a collection of notable photographers from around the world and present their work, skiver hon.

Sedan starten i november 2009 har man nu i oktober 2012 kommit till nr 23. Februarinumret i år innehöll bland annat bilder av Inka Lindergård och Niclas Holmström, vars bok “Watching humans watching”, blev årets vinnare av Svenska Fotobokspriset.

– UYW strives to showcase photographers who add layers of meaning and capture these feelings. Their images are a happiness measurement, they give us pleasure, rekindle a memory, or trigger other emotions of their own. Our aim is to showcase these talented artists without too many frills, who work with the notions of play, honesty and craftsmanship.

Oväntad och riktigt bra fotografi, väntar på den här Australienska sajten, ta er dit. Det är det avgjort värt.

Livet är för kort för oceaner av visuell likgiltighet.

 

Nedan, några bilder som presenterats i Unless you Will.