claes gabrielson

Posts Tagged ‘Roy Stryker’

Landskapets stora minne

In Arkiv on mars 26, 2015 at 23:22
Foto: Russel Lee | Mrs. Gernie Marshall, near Ringgold, Iowa, jan 1937

Foto: Russel Lee | Mrs. Gernie Marshall, near Ringgold, Iowa, jan 1937

Anspråken på den fotografiska bilden har varit många. En gång skulle fotot förklara världen. Nu ställer den digitala bildtekniken helt nya frågor om vad som är dokumentär sanning.

Kan då fotografin påstå något väsentligt om en människa, en epok eller ett land? Troligen kan inte enstaka fotografier räcka till. Men möjligen kan mängden av bilder göra det, som exempelvis i den här samlingen.

Photogrammar heter den webb-baserade plattformen som är utvecklad vid Yale universitetet, New Haven Connecticut. Det går att söka på fotografernas namn, platser och datum. Med hjälp av bland annat interaktiva kartor kan man förlora sig i 170 000 bilder från Farm Security Administration (FSA) och Office at War Information. Det handlar om det största federala fotografiska projektet i USA någonsin.

Det är en fotografisk guldgruva om man vill förstå Amerikas moderna historia. Rötterna till dagens USA och det vi brukar kalla ”Americana”, finns där – i spåren av den stora depressionen på trettiotalet. Hela FSA – projektet verkar ingå som en levande del i det stora landets DNA. Under exempelvis rubriken ”People As Such” finns 12241 bilder, ”Work” innehåller 19106 bilder och 5743 bilder ryms under ”Homes and Living Conditions”.

FSA var från början en del av President Roosvelts, New Deal-satsning. Bland fotograferna finns namn som Walker Evans, Roy Stryker, Dorothea Lange, Arthur Rothstein och Gordon Parks. Det finns en hel del mycket bra bilder nergrävda i arkivmörkret, som jag inte sett tidigare och det är lätt att bli sittande i timmar framför skärmen. Varje bild har en länk till Library of Congress, i Washington D.C, där de är arkiverade och där finns också högupplösta versioner.

Som vanligt när det gäller intressant fotografi, är det människor fotograferade i sin miljö som fascinerar. Att vara på Photogrammar är lite som att befinna sig i en roadmovie där man lite planlöst kuskar runt i det amerikanska landskapets stora minne, med människors olika livsvillkor och strävanden som ressällskap.

PS Och ja, där finns naturligtvis Dorothea Lange’s berömda bild: Destitute pea pickers in California. Mother of seven children. Age thirty-two. Nipomo, California, 1936, som jag skrev om i ett tidigare inlägg.

Hon önskade att bilden aldrig blivit tagen

In Funna bilder on juni 25, 2013 at 13:37

Foto: Dorothe Lange | Destitute pea pickers in California. Mother of seven children. Age thirty-two. Nipomo, California. 1936

Vilken sorts information innehåller egentligen ett fotografi?

Jörg Colberg är en av de intressantaste bloggarna när det gäller contemporary fine art photography. Han startade Conscientous redan 2002. Han är professor i fotografi vid Hartford Art school / University at Hartford. Hans blogg är en veritabel guldgruva när det gäller bra fotografi.

Nu har han gjort om bloggen till ett Photography Magazine med presentationer av fotografer, längre intervjuer, och recensioner av fotoböcker. Nyligen tog han sig an ett av de mest kända porträtten i fotohistorien, Dorothea Langes, Migrant Mother.

Vad kan vi egentligen veta om personer vi ser på fotografier?  Vilka slutsatser kan vi dra då bilder förvånansvärt ofta innehåller mycket lite faktisk, egentlig information? Vad finns mellan mellan fotografiska fakta – det som faktiskt ryms inom bilden och det som är våra egna tillägg i form av tolkningar?

Kvinnan på den berömda bilden heter Florence Owens Thompson, något som inte framgår av informationen på bilden. Där står det: Destitute pea pickers in California. Mother of seven children. Age thirty-two. Nipomo, California. Bilden är tagen i mars 1936.

Att tummen nere till höger på bilden är bortretuscherad, är en annan historia och har dessutom påpekats förr. Jörg Colberg tar istället upp frågan om hur lätt det är att börja lansera egna teorier när man ser på bilder.

–  When looking at photographs the very first thing is to become aware of what we see – and what we think we see, skriver han.

På en av de andra bilderna kan man se att kvinnan bär en ring, något som ger ytterligare lite mer information. En vigselring? På ytterligare en exponering kan man ana en resväska som fått tjänstgöra som bord. På distansbilden syns hela det provisoriska skyddet. En vindfri plats att vila på, en tillfälligt skydd i depressionens USA.

Det finns ytterligare en bild där mamman ammar ett av sina barn och frågan är om inte den är lika stark som den som blivit så berömd. Den här bilden visar kvinnans inre resning, den uttröttade resignationen till trots. Bildens undertext är (Obs min tolkning) att mamman kommer att kämpa för att de sju barnen ska klara sig. Det enkla tältet är en parentes i deras liv. Florence Owen Thompson kommer att ta familjen till det som vi i brist på annat brukar kalla, bättre tider.

Vad är det vi ser och vad är det vi tror att vi ser i en bild?

Dorothea Lange tar 6 exponeringar under tio minuter på kvinnan som inte vet att hon kommer att bli mor till tio barn. Hon vet då inte heller att en av bilderna kommer att hamna på frimärke och bli en ikon.

Bland alla små brukare, kringresande säsongslantarbetare och daglönare på jakt efter försörjning blev Florence depressionens ansikte framför andra. Ett ansikte som sammanfattar, förkroppsligar The Great Depression i USA.

Bilden kommer också att inspirera John Steinbeck när han skrev Vredens druvor.

Florence Owen Thompson kunde efter ett tips drygt 40 år senare år 1978 identifieras av reportern Emmet Corrigan i Kaliforniatidningen Modesto Bee. I ett brev som publicerades i tidningen skriver Thompson under rubriken: Woman fighting mad over famous depression Photo, att hon önskar att Dorothea Lange aldrig hade tagit bilden på henne och barnen – I cant get a penny out of it. She didn’t ask my name. She said she wouldn’t sell the pictures. She said she’d send me a copy. She never did.

Hon menar också att det finns några direkta sakfel i Langes noteringar.

Florence Owens Thompson dör 1983, 80 år gammal. På hennes gravsten står det: FLORENCE LEONA THOMPSON Migrant Mother – A Legend of the Strength of American Motherhood.

1998 samma år som bilden kommer ut som ett 32 cents frimärke, säljs en kopia med Lange’s handskrivna anteckningar och signatur för 244.500 dollar på Sotheby’s i New York.

PS

Roy Stryker chef för FSA, sa att – Migrant Mother is the ”ultimate” photo of the Depression Era. ”[Lange] never surpassed it. To me, it was the picture … The others were marvelous, but that was special … . She is immortal.

PS 2

Här kan man se bilderna, på Library of Congress

Foto: Dorothea Lange | Florence Owens Thompson med dottern Norma