claes gabrielson

Posts Tagged ‘Jacub Aue Sobol’

Ett lugn som det nästan går att ta på.

In Böcker, Funna bilder on juli 3, 2013 at 18:29
Foto: Vanessa Winship | Ur boken Sweet Nothings

Foto: Vanessa Winship | Ur boken Sweet Nothings

Tiden saktar in när jag ser Vanessa Winships porträtt av skolbarn från östra Anatolien i Turkiet.

Att ta ett porträtt är förmodligen det mest direkta sättet att få mänsklig kontakt, säger hon.

– I am very much part of the process, and as such, need to take a certain responsibility for the gaze that returns to me.

I mitt förra inlägg diskuterade jag bland annat ”närheten” i några av Magnumfotografen Jacob Aue Sobols bilder. Micke Berg som ju bevisligen är en fotograf med osedvanlig närvaro i sina bilder, kommenterade detta. Han menade att han inte tror på den där ”närheten”.

Den känns som om han är i snabbköpet och bara öser på men lika förbannat är det en massa bra bilder, men , men, men, hur många ggr orkar du återgå till dessa bilder, se om dom? Jag tror helt enkelt de är för överarbetade, för mycket tryck i dom.

Det är möjligt att han har helt rätt. I Vanessa Winships bilder däremot råder motsatsen. En stillhet. Ett lugn som det nästan går att ta på.

Sweet Nothings heter boken med bilderna av skolbarnen. Den kom 2008. Det är svårt att inte tänka på August Sander när man ser bilderna. Hon söker ögonblick utan förställning. Utan mask, som hon säger och hon kan inte tänka sig att arbeta i färg.

– Black and white is a wonderful tool of abstraction. It enables us to move between time and memory.

Mellan tid och minne. I en intervju för ett par år sedan med Jörg Colberg säger hon att hon var nära att börja gråta, när hon flera veckor efter att filmerna framkallats och hon börjat sätta samman bilderna i serier.

They really are the total embodiment of innocence and that seems to be a rare thing to have had the opportunity to witness and put on film, perhaps I will never find this again.

Hennes senaste projekt heter She Dances on Jackson. Boken har precis kommit ut på Londonförlaget Mack (ISBN 9781907946363)

2011 fick hon The Henri Cartier-Bresson Award, ett stipendium som möjliggjorde att kunde hon resa runt i USA under ett års tid. Bilderna är tagna i 18 av USAs delstater. Själv skriver hon om idén, precis när hon drar igång projektet: An Exploration of the USA by car, by plane, by train, by bus, by foot ….

Den måste jag börja leta efter.

PS

Jag fick tipset om Vanessa Winships nya bok i Tommy Arvidsons utmärkta blogg, omfotoboken

Närhet

In Funna bilder, Utställningar on juli 1, 2013 at 13:26
Foto: Jacob Aue Sobol | Russia.Moscow.2012

Foto: Jacob Aue Sobol | Russia.Moscow.2012

Gå så nära du vågar och sen ett steg till. Det var det jag fick höra av Bertil Ludvigsson och Bengt-Göran Carlsson när jag som ung fotograf visade upp mina första bilder. Närhet, kontakt och ansvar, det var avgörande. Distans föraktades. Petersén och Strömholm visste formeln.

När jag nu ser Håkan Elofssons utställning, Bombay BoulevardFotografiska tänker jag på de där orden igen. Själv skriver han – Vad fan håller jag på med? Trettio års fotografisk moral landar som en klump i magen. Jag sitter i en taxi med nervevad ruta, söker intuitivt händelser i det pågående vardagslivet. Jag funderar medan jag fryser ögonblicket, ifrågasätter mitt tillvägagångssätt, mig själv som fotograf och människa. Vem är jag som sitter i en taxi och fotograferar fattigdomen i Bombay?

Ja, det kan man undra? Ändå gör han det bra och konsekvent. Signalhorn, skratt, bilar och mopeder. Röster och ljud från gränder och gator bildar en märklig helhetsupplevelse. Ett stort pågående nu. Allt i starka klara färger. Bilderna hänger kant mot kant som om de vore filmrutor i en sammanhållen sekvens. En enda rörelse från en taxiresa genom ett utdraget ögonblick. Jag kommer att tänka på medeltida altartavlor där figurer utskurna i trä på olika nivåer rör sig på mot himlen eller på väg ner till den eviga skärselden. En blixtbild av människans kamp och strävan.

En annan fotograf med ett totalt annat förhållningssätt är Jacob Aue Sobol vars bilder jag snubblade över, bara två dagar efter besöket på Fotografiska.

Arrivals and Departures heter hans senaste projekt och utspelar sig längs den Transsibiriska järnvägen.

my ambition is always the same; to use the camera as a tool to create contact, closeness and intimacy. I want to meet people, to connect with the cities, to make the places mine, even if it’s just for a short while, säger han.

I Mongoliet blir han av några jägare inbjuden att delta i jakt. Han påminns om när han var 23 och lärde sig jaga på Grönland och han jämför ritualerna med själva fotograferandet – The relation you create to nature as a hunter has had a big influence on my life and my work.

Han säger också att han är rädd för att upprepa sig och inför varje nytt uppdrag börjar han att plåta i färg. Han inser dock snabbt att han inte får någon känslomässig relation till bilderna – I always return to black and white and find my voice again.(—) They create their own universe.

Ja, det är snudd på ett eget universum, han skildrar i sina bilder. Svärta, råhet och intimitet.

the people I photograph are real, and I look at them, and I try to find something that connect us. I try to find a piece of myself in them.

Han säger att han beundrar alla de personer han fotograferar eftersom de försätter sig i en sårbar situation. Men det viktigaste är att de kan lita på honom, att det finns en ömsesidig förståelse. Ett utbyte.

Hans ambition är att inte bara se utan att vara delaktig i det liv han fotograferar.

Foto: Håkan Elofsson | Ur Bombay Boulevard

Foto: Håkan Elofsson | Ur Bombay Boulevard

PS

Jacob Aue Sobol är född i Danmark 1976 och är medlem i Magnum.

Här finns hans bilder på hans egen hemsida och här på Magnum Photos.