claes gabrielson

Posts Tagged ‘fotomässan’

Det här är jag och jag är stolt över det

In Utställningar on november 8, 2015 at 15:46
Faduma_1a

Foto: Faduma Mohamed Photography

Återigen var det dags för ett besök på fotomässan i Stockholm. Jag har många gånger sagt till mig själv att bilder, är viktigare än prylar. Men vad hjälper det. Jag skulle ljuga om inte jag finner ett barnsligt nöje i att se nya produkter. I år var jag hypertaggad över att kanske få se Sonys nya video-kamera PXW-FS5. En otroligt liten smart kamera med super 35 sensor.

Fanns den där JA! I proffsavdelningen, Nordic Cine Prozone. Ett av en handfull förproduktions exemplar som finns i Europa. Bra jobbat Engströms i Kungsbacka! Filmfotografen Dennis Erzös fick prova kameran en kväll och hade en initierad genomgång på mässan. Den väcker ett omedelbart habegär hos en gammal filmare.

Bilderna då. Det är mycket ojämnt. Det fanns dock en hel del att titta på, bland annat matbilder, sportbilder, Årets Amatörbild, Stockholm Fotomaraton mm. Sophie Odelberg visade några hissnande perspektiv i utställningen On higher ground. Mattias Klum i sin tur drog en jättepublik på lördagen när han berättade och visade sina bilder i bästa National Geographic klass.

Mässan tyngdpunkt är teknik och bilderna spelar andra fiolen. Det är ett val arrangörerna gör. Prylmarknad före utställningar. Så är det.

Det är emellertid omöjligt att inte påverkas av Pieter ten Hoopens märkligt lågintensiva bilder kring efterverkningarna av tyfonen Haiyan, på Filippinerna. Kvadratiska bilder, alla med ett tunt skimmer av tyst smärta. Han arbetar envetet, starkt med en tydlig vision och ett personligt avtryck. Han skriker inte, snarare viskar- Jag har sett det här och jag vill visa er, tycks han säga. Om och om igen.

Sen såg jag en hel vägg med bilder av ”Fadumas”, som trevade åt lite olika håll. Charmigt och osorterat, var första intrycket. Först trodde jag att Fadumas var namnet på en bildbyrå eller en bildgrupp. Sen förstod jag att bilderna var gjorda av en person. Faduma Mohamed, från Stockholm. En 26 årig lärarinna. Självlärd fotograf.

Jag kände en omedelbar sympati för energin, det spontana och uppfinningslusten i hennes bilder. Mode, blandat med kompisporträtt och en serie hon kallar AFRIKAANA. Det svartvita hand i hand med färg som nästan rinner ut över bildkanterna.

Det är kanske från det här hållet man ska söka efter nya namn utanför samlingen av medelklassiga män, som utgör huvudfåran i det offentliga fotosverige.

Faduma Mohamed visar i sina måhända en smula opolerade bilder något som många äldre etablerade fotografer saknar. Visuell fantasi och leklynne. Hennes vägg skulle kunna sammanfattas med orden: Det här är jag och jag är stolt över det, det här är min värld.

Det var fotografier som överraskade från ett oväntat håll. På väg ut från Älvsjö-mässan i novembermörkret var det hennes bilder som fick mig att tänka allt mindre på gluggar, stativ och gimbals och drönare och..

Undantaget den splitternya Sonykameran, förstås.

PS

Länk till Faduma Mohamed Photography  | Länk till Sony Kameran  |  Länk till Pieter ten Hoopen.

Hoopen

foto: Pieter ten Hoopen | Haiyan 365 Days Philippines, 2013

Faduma Mohamed galleri:

Bilder det inte går att komma ifrån

In Utställningar on november 24, 2013 at 18:46

Foto: Emma Svensson | Kristian Gidlund | Ur utställningen, I kroppen min

Fotomässan handlar om prylar inte om bilder. Jag vet. Ändå gick jag dit i år igen och hoppades att bilderna skulle vara mer framträdande, men jag blev återigen besviken. Utställningarna lever helt enkelt inte upp till mässans övriga ambitioner när det gäller teknik.

Visst. Det fanns massor av bilder från olika utbildningar, fotoskolor och liknande. Men det ger ett splittrat intryck. Fladdrigt hängt och utan ljus på vissa ställen. Svårt att få grepp om.

Mattias Klum hade en utställning. Snyggt, kompetent och i den internationella toppen. Men naturfotografin, har en egen publik, med sina specialkunskaper och förväntningar. Känner mig alltid lite exkluderad när jag ser naturfoto. Förmodligen beror det på min egen okunskap.

Peter Gerdehag som bland annat gjort filmdokumentärerna, Hästmannen och Kokvinnorna visade också bilder. En hel del smått fantastiska. Människor och en hel kultur i marginalen på vårt samhälle. Men bilderna är svårt fotoshoppade. Han borde lita på det raka dokumentära berättandet utan visuella effekter. Bilderna är bra och klarar sig ändå.

Jag gillade Per-Anders Pettersson starka och kraftfulla färgbilder bilder från Sydafrika, Rainbow Transit som också finns som bok. För övrigt en riktigt bra bok, suveränt formgiven som jag gärna rekommenderar.

Det som dock slår an en ton som det inte går att komma ifrån är Emma Svenssons bildberättelse om Kristian Gidlund och hans kamp mot cancern. Här finns en tydlig vilja att gestalta. Att lyssna inåt och att vilja berätta om det svåra. Smärta, sorg och en stark vänskapsrelation. Lägg därtill ett vemod som det nästan går att ta på. Kristian Gidlund är död och vi vet det när vi ser bilderna.

De här 100 bilderna av Emma Svensson är det jag kommer att minnas från årets upplaga av fotomässan, och det under lång tid.

fotomässan_2013

iPhonebild av Claes Gabrielson från årets fotomässa | Emma Svenssons utställning, I kroppen min

PS

Utställningen kommer att visas på följande ställen: Hudiksvall
 Hälsinglands Museum december 2013, Umeå 
Galleri Alva Januari 2014, Sundsvall 
Februari 2014, Östersund
 Galleri Bolin Mars 2014, Norrköping
 Galleri Sander April – Maj 2014, Stockholm
 TBA sommaren 2014, Vänersborg
 Oktober 2014, Piteå
 Piteå Konsthall November 2014

Den ljusare delen av skuggan

In Uncategorized on januari 24, 2013 at 21:46
trad_i_vattnet

Foto: Peter Eriksson | Ur serien, 665 & Penumbra

Penumbra, gåtfullt och vackert ord. Latin för nästan skugga. Halvskugga.

Jag köpte boken Penumbra & 665 på fotomässan 2009, av fotografen Peter Eriksson. Tyckte genast om den.

Det handlar om en slags undersökning av ting och miljöer och en fråga om de kan återges fotografiskt, säger Peter Eriksson.

Han har under tio somrar fotograferat sin familj under sommarvistelsen i Södergårda utanför Hammenhög, på Österlen. Han arbetar med polaroidbilder och han vill minnas somrarna med sina fyra döttrars hjälp.

Det finns något djupt sympatiskt i den här undersökningen. I fotoalbumets förlängning bortom de sidor som endast angår den egna familjen.

Minnen och att inte glömma. Något många kan identifiera sig med. Egentligen två av fotografins fundament. Tid och tid som förgår och det levda däremellan.

Den ljusare delen av skuggan alltså.

Bilderna visas nu på det spännande galleriet KG52, i Stockholm och det är vernissage idag!

En tillfällig eld

In Utställningar on december 11, 2012 at 10:20
Foto: Roger Turesson

Foto: Roger Turesson

Årets fotomässa i Älvsjö hade färre besökare än tidigare. De intressanta utställningarna var också färre, vilket kan förklara att publiken blir mindre.

Det märkliga är att arrangörerna verkar misstro det som är syftet med alla kameror och all kringutrustning, nämligen bilden.

Den fotografiska bilden skulle kunna vara i centrum på ett helt annat sätt.

Har det något med det faktum att göra, att de två driftiga bröderna Jan och Per Broman som en gång startade fotomässan dragit vidare och startat Fotografiska? Där på Stadsgårdskajen är det ingen tvekan om tron på  bilden. 400 000 besökare om året tar sig till Stora Tullhuset, med en årsomsättning på över hundra miljoner.

Mässan verkar sakna självförtroende när det gäller utställningarna. De lever inte upp till mässans övriga ambitioner vad beträffar teknik och seminarier.

Där finns exempel på intressanta och bra utställningsbilder men kanske ligger problemet i presentationen, avsaknaden av informerande texter eller en tydlig bärande idé. En eller flera curators med en egen blick och resurser att göra ett personligare val skulle kunna ändra på detta.

Tanken med en fotografisk utställning på en så teknikdominerad mässa är väl inte att i första hand att enskilda fotografer ska sälja sina bilder på plats. Idén är väl att utgöra en inspirerande motvikt till alla prylarna. Få oss att använda redskapen kreativt.

Ett par veckor efter fotomässan blundar jag och tänker efter vilka bilder jag sett på mässan, direkt ser jag en bild som återkommer gång på gång.

Det är Roger Turessons bild från en kall natt vid stationsområdet i Tierra Blanca. En tillfällig eld att värma sig vid. Norma de la Rosa tar bland sina få ägodelar fram en tandborste för att vara klar för ännu en dag på flykt.

Att tjuvåka 200 mil på godståg, de så kallade ”Dödenståg”,  genom knarkmaffians Mexico. Det är verklighet för hundratals central-amerikanska migranter som varje år flyr fattigdomen, för att söka lyckan i USA.

Under tio dagar åkte DN-fotografen Roger Turesson med journalisten Erik de la Reguera tillsammans med emigranterna på vagnarnas tak. Det 16-sidiga reportaget publicerades i mars numret av DN Världen.

Bilden vid elden är fylld av den visuella kraft som utgör fotografins kärna. Ljus, komposition och själva den underliggande berättelsen. Ett existentiellt och politiskt ögonblick. Allt triggar fantasin, vetgirigheten och ställer frågor om hur människor kan ha det så här, år 2012.