I den sista kvällssolen

Foto: Fred Herzog | Old Man Main, 1959

En fråga om färg.

Att plötsligt få syn på ett helt nytt namn ur fotohistorien. Det händer emellanåt, men inte speciellt ofta. Nu gäller det en tyskfödd, i Canada verksam fotograf som dessutom arbetar i färg. För min egen del är det en smått sensationell upptäckt.

Fred Herzog heter han. Hans bilder är oväntat bra. Tonen är konsekvent och blicken övertygande. Poetiskt anslag, gatufotografi i bleka färger.

Varför har jag inte stött på hans namn tidigare? Möjligen kan jag undra varför kvinnorna är så få i hans bilder och finns det inga porträtt från tiden?

Färgbilden har tidigare av många fotografer ansetts tillhöra varor, reklam, den kommersiella delen av världen. Det viktiga, personliga arbetet görs i svartvitt. Punkt.

I mitt förra inlägg skrev jag om Saul Leiter och hans färgbilder. Hans namn förekommer också i en utställning i London där frågan om färgens roll i den dokumentära bilden diskuteras.

Utställningen Cartier-Bresson: A Question of Colour utgår från Bressons skepticism mot färgfotografi. 15 fotografer som arbetar i färg, grupperade runt några av Bressons svartvita bilder. Det gemensamma är fotografernas förhållande till, ”Det avgörande ögonblicket”. Det är i det här urvalet av fotografer, jag stöter på namnet Herzog.

Återigen en utställnings idé, som omedelbart väcker reslusten. Utställningen som pågår till den 27/1, visas på Somerset House i London.

Även om jag inte kommer dit, har jag upptäckt ett nytt konstnärskap som jag gärna delar med mig av.

Ett exempel. Året är 1966, en man står alldeles stilla i den sista kvällssolen i ett hotellfönster. Han röker en cigarett och vet inget om fotografen som stjäl ögonblicket, som jag nu 47 år senare tittar på.

En bild som andas en förundran över vad det är att leva.

PS.

Här är en länk till Equinox Gallery i Vancover, Canada där man kan se inte mindre än 137 av Fred Herzogs bilder.