claes gabrielson

Med kameran i byxfickan

In Utställningar on oktober 23, 2017 at 08:58

Foto: Nils Degerman | Från utställningen, Där jag brukar gå.

Där jag brukar gå heter utställningen med Nils Degermans bilder som just nu visas på Stockholms Fotoantikvariat.

Det är en stor liten utställning i ett mycket litet galleri. Man skulle kunna kalla Degerman för en flanör med kameran i fickan. När han tidigare gick omkring med större kameror hängande på axeln, kände han en viss anspänning. En inre känsla av att behöva prestera. Numera har han en liten oansenlig, men hyfsat bra kamera i sin byxficka när han är ute och går, inget mer med det. Ibland får han syn på något som triggar hans seende och handen dyker ner i fickan och han halar upp den oansenliga kameran. Slutaren ljuder precis som på dyrare och tyngre kameror, och bilder bärs hem i sitt digitala mörker.

Det är stramt och koncentrerat. Skuggor, linjer mönster. Grafiskt konsekvent och poetiskt tolkat, i en tradition från den internationella konstruktivismen från 1920-talet. Kopiorna är suveräna med exakt kontroll kring valörer, hög- och lågdagrar.

Degermans bilder befinner sig i ett lyckligt ögonblick i ett gränsland där han företar sina promenader längs osynliga linjer mellan fotografi och mer traditionell grafik. Högtryck, djuptryck, plantryck och genomtryck, ljustryck, grafiskt blad, gravyr, litografi, etsning, träsnitt, linoleumsnitt, kopparstick, torrnål, mezzotint, collografi, akvatint, karburundumtryck, fotogravyr.. det är en vacker djungel, grafiken. Fråga inte mig var gränsen går mellan fotografi och grafik. Spelar det egentligen någon roll? Degermans bilder är nu tagna med en kamera men flera av bilderna skulle hur lätt som helst kunna passera som grafiska blad, om de tekniskt framställdes och trycktes på ett annat sätt.

En serie på åtta bilder handlar om spår i snö, som öppnar för tolkningar i många riktningar, inte minst spåret som leder rakt in i barndomen.

Degermans utkikspunkt är ett ställe på Liljeholmsbron där han kan titta ner mot en plats där bilar brukar vända. Han studerar däckavtryck, spår som skär genom snön. Tar bild efter bild, söker variationer i den vardagliga upprepningen av vändande bilar. Han registrerar mönstren och ser spåren. Ett pussel läggs och ett antal säregna och gåtfulla bilder växer fram. Fotografens konsekvens är det viktiga, om han hade avvikit från sin position, ändrat sin rutin på bron hade det inte blivit så här starkt.

Det är stiligt och som helhet en mycket imponerande svit.

PS Utställningen är öppen tis-fre 12-18, lör 12-15 och pågår till den 22 dec

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: