claes gabrielson

Gå och se

In Utställningar on september 10, 2017 at 23:08

Foto: Paul Hansen | Flyktingflicka från Afghanistan

Jag skulle åkt till Landskrona fotofestival i fredags, det blev inte så. Jag gick till Fotografiska istället. Jag ångrar inte det.

Paul Hansens utställning ”Being There” är en ren knockout.

Jag vill inte gärna diskutera estetik, komposition, och ljusbehandling i den här typen av bilder. Hansens bilder är med tanke på omständigheterna, obegripligt skickligt utförda och det är en gåta hur han fungerar i dessa situationer socialt och mentalt.

Det är oerhört starkt och fruktansvärt. Man halvblundar eller kisar inför vissa bilder. Att människor, som går på denna jord samtidigt med oss är kapabla till detta våld är ofattbart.

Hansens bilder har en fotografisk och humanistisk kvalité som direkt skulle kunna nå in i hjärtan hos beslutsfattare på alla nivåer i vårt samhälle, inom EU och förhoppningsvis FN.

Vi vet alla att det finns fotografiska bilder som har haft en förmåga att förändra historiska skeenden. Jag tror avgjort att några av Paul Hansens bilder hör dit.

Gå och se med egna ögon.

PS

Susan Sontag har skrivit en hel del om vårt komplexa förhållande bilder från krig och konflikter

Läs min rec av Susan Sontags bok, ”Att se andras lidande”.

Läs också Stefan Nilson, ”Bilden som väckte världen”.

  1. Ärligt talat på vilket sätt kan hans bilder förändrar världen. Jag anser att de bara kommer att göra oss upprörda för stunden, därför att förändra något i grunden kräver ett anat recept än det som presssfotografin har följt sedan Capas dagar. Hur mycket har Salgados bilder från Nordöstra Afrika förnedrat förhållanden där, nej inget, jag är övertygad att vill man förändra så är det exempelvis Fotografer/konstnärer som Emeric Lhuisset, Issa Touma, Kent Klich med flera som försöker att gå på djupet kring konflikterna och dess orsaker som skall premieras.

    • Hej! Kanske trodde jag fotografiers makt att förändra var större, för typ 30-40 år sedan. Men det finns bilder som slår igenom bruset.Ta exemplet med bilden på den lilla pojken Alan Kurdi. Såg du länkarna till de två artiklarna som resonerar kring problematiken med bilder från krig och konfliktområden?
      Stefan Nilsson skriver där bland annat: ”Nej, det är inte Alan Kurdis död vi upplever, det är bilden av den. Vi nådde aldrig fram till hans verklighet. Vi gör en bildikon av den istället och gömmer den bland alla andra laddade med den vanmakt man kan känna av att delges men väldigt sällan bli riktigt delaktig. Vi går, eller vågar oss inte, tillräckligt nära – eller hur?
      Så visst. Det är problematiskt. Håller med om att det behövs fler fotografer som är beredda att gå på djupet och borra efter orsakerna kring konflikterna.

      • En riktig ögonöppnare för mig var essä samlingen ”Bendig the frame” med texter av Fred Ritchin, Aperture 2013, där han bland annat analysera bilden från konflikt, flyktig och svältkatastrofer och hur de bilderna i dag styrs av konfliktparterna och välgörenhetsorganisationerna. Hans resonemang kring ämnet har fått mig att inte ta mycket av de välgörenhets utställningar som exempelvis vissa på fotografisk på allvar lika lite Paul Hansens då vetskapen hur styrd journalistiken är i dag.

  2. Intressant. Fint att du är igång och skriver igen!

  3. Tack för att du läser! – ”Photography speaks to us in certain ways, and while some photos work a certain magic for us, others don’t..

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: