claes gabrielson

I förfalskningens tjänst

In Publicerat on oktober 2, 2012 at 20:23

Foto: Roger Fenton | The Valley of the Shadow of Death

Vilken av Roger Fentons två existerande bilder,  ”The Valley of the Shadow of Death” togs först?

Det är en fråga som sysselsatt författaren och filmaren Errol Morris under avsevärd tid. I en kilometerlång essä i tre delar publicerad i New York Times redovisar han sina efterforskningar. Brev, intervjuer med historiker, kuratorer och t o m, en kriminalteknisk expert. Han går igenom kartor, dokument och brev. Inget lämnas åt slumpen och ja, han åker till platsen. Längst ut på Krimhalvön i Svarta havet, i det som idag är Urkraina. Kompassens och solens rörelser över området studeras nu direkt på plats. Hur har kanonkulorna hamnat på vägen?

949 kommentarer på första inlägget! Det är anmärkningsvärt att ordningsföljden mellan två historiska bilder från ett snudd på bortglömt krig kan engagera så många. Eller handlar det en än gång om fotografiet som sanningsvittne?

Motvilligt börjar jag läsa, tänkte fuska mig genom texten för att komma till slutet, men blir fast. I detaljer, skuggor och ljusvinklar.

Krimkriget ursprungligen en konflikt mellan Ryssland och Turkiet, 1853-1856 i vilken England och Frankrike intervenerar. Det mest eländiga av alla större krig sedan Napoleon, har det kallats.

3000 engelsmän dog i strid. Bakom stridslinjerna dog 20 000 av svält, tyfus och kolera. Fransmännen förlorade c:a 8000 i sjukdomar. Den ”mest kända representanten för sjuksköterskekåren genom alla tider”, Florence Nightingale arbetar bland de många sjuka och döda.

Roger Fenton fick uppdraget att fotografera, 1855. Den brittiska regeringen ville lugna hemmabefolkningen och lät Fenton förstå att man, inte ville ha något blod i bilderna.

Merparten av Roger Fentons bildar visar följaktligen porträtt på officerare ibland i sällskap med sina fruar, hästkapplöpningar och klubbliv. Fentons bilder från Krimkriget brukar anföras som ett tydligt exempel på verklighetsförfalskning, i fotografins namn. Ett fotografi ljuger ju aldrig!

Den aspekten tas inte upp i Errol Morris lätt nördiga, men ändå högintressanta essä.

Frågan om detta är världens första manipulerade fotografi, undrar Kalle Holmberg i DN (120929). Möjligen är frågan fel ställd. Alla tidiga fotografier är arrangemang, inte minst på grund av den långa exponeringstiden. En stege eller en kvast som står lutande mot en husvägg,  i någon av Fox Talbots bilder t.ex. Stod de där när han kom med sin kamerautrustning, eller flyttande han stegen någon meter, för att få en bättre komposition?

Nästa fråga blir, vad finns precis utanför kanten på mattskivan? Varför är det inte med i bilden och är det här – precis utanför det som syns på kamerans mattskiva, som ett fotografi börjar ljuga?

Och hur är det nu med kanonkulorna på vägen? Har Fenton först tagit en bild där vägen är tom men terrängen fylld av kulor och sedan flyttat upp dom på vägen för att göra en krigsbild lite bättre? Eller togs de bort för att återanvändas i kriget? Det är frågan för Morris essä.

I know. It is insane, but I would like to make the claim that the meaning of photography is contained in these two images. By thinking about the Fenton photographs we are essentially thinking about some of the most vexing issues in photography – about posing, about the intentions of the photographer, about the nature of photographic evidence – about the relationship between photographs and reality. Errol Morris

När börjar den fotografiska manipulationen egentligen?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: